Stallmiljö och ventilation: krav och bästa praxis 2026

En god stallmiljö är avgörande för djurens hälsa, produktion och välfärd. Bristfällig ventilation, för höga ammoniakhalter eller otillräcklig belysning är vanliga orsaker till djurskyddsanmärkningar. Här går vi igenom vad Jordbruksverkets föreskrifter kräver och hur du optimerar din stallmiljö.

Lagkrav för stallmiljö

Djurskyddsförordningen (2019:66) och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2019:18 för nötkreatur, SJVFS 2019:20 för gris, SJVFS 2019:22 för får och get) anger detaljerade krav på stallutrymmen. De viktigaste kraven:

Utrymme per djur

• Mjölkkor (liggbås): Minst 2,4 m² liggyta per ko. Liggytan ska vara torr, ren och strödd.
• Köttdjur (lösdrift): Minst 6 m² per vuxet djur i ströbädd.
• Kalvar (under 2 mån): Minst 1,5 m² i individuell box, 1,5 m² i gruppbox.
• Tackor: Minst 1,0 m² per djur i gruppbox, 1,5 m² vid lamning.
• Suggor: Minst 6,0 m² i grisningsbox med smågrishörna.

Ventilation och luftkvalitet

Ventilationen ska hålla luftkvaliteten inom följande gränsvärden:

• Ammoniak (NH₃): Max 10 ppm (nötkreatur och gris). Höga halter irriterar luftvägar och ögon.
• Koldioxid (CO₂): Max 3 000 ppm. Värden över detta tyder på otillräcklig ventilation.
• Relativ luftfuktighet: 60 till 80 procent är optimalt. Över 85 procent ökar risken för kondensvatten och mögelbildning.
• Lufthastighet: Max 0,2 m/s i djurens vistelsehöjd vintertid (undvik drag). Sommartid kan högre hastigheter accepteras.
• Temperatur: Nötkreatur klarar ned till -15°C med torr bädd, men kalvar under 2 veckor bör ha minst 10°C. Grisar kräver 18 till 22°C.

Belysning

Djurskyddsföreskrifterna kräver att djur har tillgång till dagsljus eller belysning som motsvarar naturligt ljus under minst 8 timmar per dygn. Ljusstyrkan ska vara minst 40 lux i djurens vistelseutrymme för nötkreatur och 20 lux för grisar. Mjölkkor kan gynnas av 16 timmars ljus för att stimulera mjölkproduktionen.

Ventilationstyper

Valet av ventilationssystem beror på stalltyp, djurslag och klimatzon:

• Naturlig ventilation (självdrag): Vanligast i nötkött- och fårstallar. Luft rör sig via temperaturskillnader och vindtryck genom öppningar i väggar och tak. Enkel och driftsäker men svårare att styra.
• Mekanisk ventilation: Fläktar skapar kontrollerat luftflöde. Vanligt i grisstallar och kalvstallar. Ger bättre kontroll men kräver underhåll och el.
• Blandventilation: Kombination av naturlig och mekanisk ventilation, t.ex. självdrag med tilläggsfläktar sommartid.

Vanliga brister vid djurskyddskontroll

• Otillräcklig ventilation som leder till höga ammoniakhalter
• Bristfällig ströning, fuktiga liggplatser
• Otillräckligt utrymme, särskilt i äldre stallar som inte uppfyller dagens krav
• Saknad eller trasig belysning
• Drag i kalvboxar vintertid
• Kondens och mögelbildning på väggar och tak

Dokumentation av stallmiljö

Även om det inte finns ett explicit krav på en "stallmiljöjournal" bedöms stallmiljön vid djurskyddskontroller. Att dokumentera regelbundna mätningar (ammoniak, temperatur, luftfuktighet) visar att du aktivt arbetar med miljön. Det kan vara avgörande om en inspektion avslöjar tillfälligt förhöjda värden.

Så hjälper Gårdsloggen

Med Gårdsloggen kan du logga miljörelaterade observationer som händelser, t.ex. ventilationsservice, ströbyte eller temperaturavvikelser. All dokumentation samlas på ett ställe och kopplas till din besättning. Vid kontroll exporterar du enkelt en rapport som visar att du har koll på stallmiljön.