Publicerad 2026-08-10

Juverinflammation hos ko – symtom, behandling och karens

Juverinflammation är den vanligaste anledningen till att en mjölkko behandlas — och den vanligaste situationen där karenstid och journalföring behöver stämma på dagen. Här går vi igenom vad du ser i båspallen, hur behandlingen brukar se ut och exakt vad som ska finnas antecknat när kontrollanten frågar.

Akut och subklinisk mastit

Vid akut mastit är juverdelen varm, svullen och öm, mjölken är flockig eller vattnig och kon kan ha feber och nedsatt aptit. Det märks samma dag.

Subklinisk mastit syns inte alls i juvret — bara som förhöjt celltal i provmjölkningen. Den kostar mest över tid eftersom den pågår i tysthet, och det är därför celltalskurvan är värd att följa mellan provmjölkningarna.

Vad som händer vid behandling

Veterinären avgör om det räcker med urmjölkning och stödjande behandling eller om antibiotika behövs, och tar ofta ett mjölkprov för att veta vilken bakterie det handlar om. Behandlingen kan vara lokal i juverdelen, allmän, eller båda.

Från och med första givan gäller karens för mjölken från hela kon, inte bara den behandlade juverdelen. Räkna alltid från sista behandlingsdagen, inte den första.

Karenstiden i praktiken

Karenstiden står i läkemedlets bipacksedel, men om preparatet används utanför godkänd indikation sätter veterinären en egen — oftast längre — karens. Den karenstiden är den som gäller, och den ska stå i behandlingsjournalen.

Märk kon tydligt i stallet och lägg in slutdatum där du faktiskt tittar. De flesta felleveranser beror inte på okunskap utan på att någon annan mjölkade den kvällen.

Det här ska journalen visa

Vilket djur som behandlades och när, vilket preparat och vilken dos, vem som ordinerade, hur många dagar behandlingen pågick och vilken karenstid som gäller för mjölk respektive kött. Anteckningen ska göras i anslutning till behandlingen, inte i klump i efterhand.

Förebygg mellan behandlingarna

Ren och torr liggyta, fungerande mjölkningsrutin med rätt vakuum och spendoppning, samt konsekvent sinläggning är det som håller nere nya fall. Följ celltalen per ko över tid så ser du vilka som driver tanken uppåt innan det blir en akut mastit.

Läs vidare

Räkneexempel för mjölkkarens finns i karenstid mjölk efter antibiotika, och celltalsarbetet i mjölkkvalitet och celltal. Inför sinperioden är sinläggning av mjölkkor nästa steg.

Vanliga frågor