Öronmärkning nötkreatur: regler och elektronisk märkning 2026
Publicerad 15 april 2026
Öronmärkning är grunden för all identifiering av nötkreatur i Sverige. Utan korrekt märkning kan djuret inte registreras i den centrala djurdatabasen (CDB), och det får inte flytta från gården eller slaktas. Här går vi igenom de gällande reglerna och vad som är nytt från 2026.
Grundregler för märkning
Alla nötkreatur som föds i Sverige ska märkas med två godkända öronbrickor. Brickorna ska vara gula och bära djurets unika SE-nummer. Numret är livslångt och följer djuret oavsett ägarbyte.
- Två öronbrickor, en i varje öra
- Gula brickor med tryckt SE-nummer
- Brickorna ska vara godkända av Jordbruksverket
- Märkning ska ske inom 20 dagar från födseln
- Djuret får inte lämna gården utan märkning
Elektronisk öronmärkning från 2026
EU:s djurhälsoförordning (Animal Health Law, AHL) kräver att nötkreatur bär elektronisk identifiering. I praktiken innebär det att en av de två öronbrickorna innehåller ett RFID-chip med djurets identitetsnummer.
Kravet gäller för nötkreatur som ska transporteras till slakteri. Det elektroniska chipet gör det möjligt att läsa av djurets identitet snabbt och felfritt vid ankomst till slakteriet, vilket minskar risken för förväxlingar.
Det elektroniska numret (RFID) och det visuella numret på brickan ska alltid vara samma SE-nummer. Du behöver inte ha två olika nummer, men du behöver registrera att djuret har en elektronisk bricka.
Tidsfrister för märkning
Kalvar som föds på din gård ska märkas och registreras i CDB inom 20 dagar. Om du köper ett djur från en annan gård ska du rapportera inflyttningen inom 7 dagar. Samma tidsfrist gäller vid utflyttning eller avlivning.
Missade tidsfrister är en vanlig orsak till anmärkningar vid grundvillkorskontroller. Att ha ett digitalt system som påminner dig om oregistrerade djur kan förhindra den typen av missar.
Om djuret tappar öronmärket
Det händer regelbundet att djur tappar en eller båda öronbrickorna. Reglerna säger att du ska beställa ersättningsmärken och sätta dit dem så snart som möjligt. Under tiden får djuret inte lämna gården.
Dokumentera alltid i din journal när ett djur tappar märket och när du sätter dit ett nytt. Det visar inspektören att du har hanterat situationen korrekt.
Märkning och din djurhälsojournal
Öronmärkesnumret (SE-numret) är den identitet som binder samman djuret med alla händelser i journalen. Varje behandling, vaccination eller observation kopplas till ett specifikt SE-nummer. Utan korrekt märkning faller hela spårbarhetskedjan.
Gårdsloggen använder SE-numret som primär identifierare för alla djur. Du kan skanna öronmärket med kameran i appen för att snabbt hitta rätt djur och logga en händelse.
Prova gratis i 14 dagarVanliga frågor
- När ska en kalv öronmärkas?
- Kalven ska märkas inom den tidsfrist som gäller för nötkreatur och innan den lämnar besättningen. Märkningen ska sedan rapporteras till registret.
- Vad gör jag om ett djur tappat sitt öronmärke?
- Beställ ersättningsmärke med samma nummer och sätt in det så snart som möjligt. Notera bytet så att det går att förklara vid kontroll.
- Måste märkena sitta i båda öronen?
- Nötkreatur ska vara märkta så att identiteten går att läsa av på det sätt regelverket kräver. Kontrollera aktuella krav hos Jordbruksverket innan du beställer märken.
- Vad är elektronisk öronmärkning?
- Ett märke med chip som kan läsas av digitalt. Det förenklar avläsning och rapportering, men ersätter inte kravet på att djuret ska gå att identifiera visuellt.
- Vad händer om märkningen inte stämmer vid kontroll?
- Avvikelser mellan djur, märken och register är en vanlig anmärkning och kan ge avdrag på jordbrukarstöd.
Få vår praktiska lantbruksguide
Sammanställd PDF med dokumentationskrav, mallar och påminnelser.
Vi spammar inte. Avsluta när du vill.
Var den här artikeln till hjälp?
Din feedback hjälper oss skriva bättre innehåll
Missa inte nya regler och guider
Få regeluppdateringar, praktiska tips och nya guider direkt i din inkorg. Max ett mejl i månaden.
Ingen spam. Avsluta när du vill.