Journalföringskrav för lantbrukare 2026 – komplett guide

Journalföring är inte kul, men det är en av de viktigaste rutinerna på en gård. Rätt dokumentation skyddar dig vid grundvillkorskontroller, minskar risken för stödavdrag, ger bättre koll på djurhälsan och gör livet enklare vid veterinärbesök. Här är en samlad guide till vad Jordbruksverket kräver 2026 — vad som ska dokumenteras, hur länge det ska sparas och vad kontrollanten faktiskt tittar på.

De fyra journaler som gäller nästan alla gårdar

De flesta lantbrukare med djur behöver hålla ordning på fyra typer av dokumentation:

Djurhälsojournal — behandlingar, sjukdomar, undersökningar.
Läkemedelsjournal — alla läkemedel som givits till livsmedelsdjur, inklusive karenstider.
Foderjournal — inköp, egenproducerat foder, batchar och leveranser.
Rapportering till CDB — händelser för nötkreatur, får, get och gris.

Djurhälsojournalen

Djurhälsojournalen ska visa varje djurs hälsohistorik. För nötkreatur och andra individmärkta djur ska anteckningarna kunna kopplas till individ. Följande uppgifter ska normalt finnas:

Djurets identitet (SE-nummer, individnummer eller gruppnummer)
Datum och beskrivning av händelsen (sjukdom, undersökning, vaccination)
Diagnos eller symptom
Åtgärder (behandling, isolering, avlivning)
Ansvarig person eller veterinär

Läkemedelsjournalen

För varje läkemedelsbehandling av ett livsmedelsdjur ska följande dokumenteras: datum, djurets identitet, läkemedlets namn, styrka, dos, administreringsväg, antal behandlingsdagar, karenstid och slutdatum för karens samt behandlande veterinär. Kravet gäller även när du själv sätter en injektion enligt veterinärens ordination.

Läkemedelsjournalen är den del av dokumentationen där felen är mest kostsamma. En missad karenstid kan leda till att en hel leverans mjölk måste kasseras eller att kött dras tillbaka från marknaden.

Foderjournalen

Foderjournalen ska ge full spårbarhet från foderråvara till djur. Vid en spårbarhetsfråga — till exempel om det upptäcks salmonella i en fodercharge — måste du snabbt kunna visa vilka djur som fått fodret. Dokumentera minst:

Leverantör och datum för mottagen leverans
Fodertyp, mängd och batch- eller partinummer
Egenproducerat foder: skördedatum, silo eller balnummer
Utfodring till respektive djurgrupp om det är relevant
Foderanalys om sådan gjorts

CDB-rapportering

Alla händelser för nötkreatur, får och get ska rapporteras till Centrala djurdatabasen (CDB) inom sju dagar. Det gäller födsel, död, inflyttning, utflyttning och slakt. För gris rapporteras flyttningar via egen produktionsplatsnummer-rapportering. Sena eller uteblivna rapporter kan ge grundvillkorsavdrag.

Sparandetider

Grundregeln är att journaler ska sparas i minst fem år efter senaste anteckningen. För vissa uppgifter är kravet kortare, men fem år är en säker miniminivå att förhålla sig till. Sparandet gäller även om djuret har lämnat gården eller är avlivat.

Vad tittar kontrollanten på?

Vid en grundvillkorskontroll gör länsstyrelsens kontrollant vanligtvis följande:

Kontrollerar att journalen är förd löpande, inte hopklamrad i efterhand.
Väljer ut några djur och följer dem från öronbrickan bakåt i journalen.
Jämför läkemedelsjournalen med veterinärintyg och kvitton från apotek.
Frågar hur du hanterar karenstider och begär exempel.
Kontrollerar att foderjournalen kan följa en leverans till djuren.

Avdragsnivåer vid brister

Avdrag på EU-stöden vid grundvillkorsbrister ligger normalt på 1, 3 eller 5 procent, beroende på hur allvarlig bristen är. Upprepade och avsiktliga överträdelser kan leda till betydligt högre avdrag. Bristande dokumentation ligger ofta i den lägre änden — men det räcker med att flera små brister kombineras för att avdraget ska bli kännbart.

Så gör du dokumentationen enkel

Anteckna direkt när något händer, inte i efterhand.
Använd samma system för samtliga djurslag så du inte söker på flera ställen.
Sätt upp automatiska påminnelser för karenstider och vaccinationer.
Gör backup — pappersjournaler brinner upp lika lätt som allt annat.
Bjud in stallpersonal och veterinär till systemet så att alla loggar samma sak.

Sammanfattning

Journalföring 2026 handlar om fyra saker: djurhälsa, läkemedel, foder och CDB. Reglerna är i grunden desamma som tidigare, men kontrollerna blir alltmer digitaliserade och kraven på spårbarhet ökar. Den som håller ordning löpande — helst digitalt — sover bättre inför kontrollbesöket.