Publicerad 2026-07-30
Djurjournal: så håller du koll på dokumentation och karenstid
De flesta gårdar har en djurjournal på något sätt, en pärm i stallet, ett block i traktorn, en anteckning i mobilen. Problemet är sällan att dokumentationen saknas helt, utan att den ligger på tre olika ställen och att ingen med säkerhet vet vilket djur som fortfarande har karens. Den här guiden går igenom hur du får ordning på båda delarna.
Vad en djurjournal faktiskt ska innehålla
Grundprincipen är enkel: du ska kunna visa vad som gjorts, när och på vilket djur. I praktiken betyder det att varje behandling behöver datum, djurets identitet, preparat, dos, orsak, vem som utförde den och gällande karenstid.
Exakt vilka uppgifter som krävs och hur länge de ska sparas styrs av Jordbruksverkets föreskrifter för din djurhållning och skiljer sig mellan djurslag och driftsform. Slå upp gällande text i källan i stället för att förlita dig på en tumregel, i Gårdsloggen kan du söka i föreskrifterna direkt via regelassistenten.
Karenstiden är den del som kostar pengar när det blir fel
Karenstiden räknas från sista behandlingsdagen och löper det antal dagar som gäller för preparatet och djurslaget. Under den tiden får mjölk, ägg eller slaktkropp inte gå till livsmedel. Det låter självklart, men i en besättning med flera behandlade djur och olika preparat är det just här misstagen sker, särskilt när den som mjölkar inte är samma person som behandlade.
Två saker gör skillnad: att karenstiden noteras samtidigt som behandlingen, och att den syns på djuret ända tills den löpt ut. En lista som måste slås upp fungerar inte i mjölkgropen; en varning som möter dig när du öppnar djuret gör det.
Rutinen som håller journalen kontrollklar
- Registrera i stallet, inte i köket. Anteckningen som ska föras in "sen ikväll" blir sällan lika exakt.
- En journal, inte tre. Alla som arbetar på gården behöver egen åtkomst, annars uppstår parallella listor.
- Låt karensen bevakas automatiskt. Räkna inte dagar i huvudet, låt systemet visa vilka djur som är spärrade i dag.
- Gå igenom journalen en gång i veckan. Fem minuter på söndag fångar luckorna medan de fortfarande går att minnas.
Från pärm till digital djurjournal
Flytta inte allt på en gång. Börja med behandlingar och karenstider, det är den del som ger mest nytta direkt, och lägg till djurlista och foder när rutinen sitter. Historiken i pärmen behöver du sällan skriva in; spara den och låt det digitala gälla framåt.
Läs vidare:
Vanliga frågor
Vad är en djurjournal?
En djurjournal är den löpande dokumentationen av vad som gjorts med djuren på gården, behandlingar, läkemedel, karenstider, veterinärbesök och andra händelser kopplade till enskilda djur eller djurgrupper. Den kan föras på papper eller digitalt, men måste kunna visas upp vid kontroll.
Vad ska antecknas vid varje behandling?
Datum, vilket djur eller vilken grupp som behandlats, preparatets namn, dos, behandlingsorsak, vem som utförde behandlingen och den karenstid som gäller. Anteckna vid behandlingstillfället, uppgifter som fylls i i efterhand blir nästan alltid ofullständiga.
Hur räknas karenstiden?
Karenstiden räknas från den sista behandlingsdagen och löper det antal dagar som anges för preparatet och djurslaget. Under karenstiden får mjölk, ägg eller slaktkropp från djuret inte gå till livsmedel. Vilken karenstid som gäller står i preparatets information och i veterinärens ordination, läs alltid av den för det aktuella preparatet i stället för att utgå från minnet.
Hur länge ska journalen sparas?
Journalen ska sparas i det antal år som gäller för din djurhållning enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Kraven skiljer sig mellan djurslag och driftsform, så kontrollera gällande föreskrift för just din verksamhet. En digital journal löser problemet praktiskt eftersom historiken finns kvar utan att pärmar behöver arkiveras.
Räcker det med anteckningar i mobilen eller ett kalkylark?
Formen är fri så länge uppgifterna är fullständiga, spårbara och går att visa upp vid kontroll. Problemet med lösa anteckningar och kalkylark är att karenstider inte bevakas automatiskt och att flera personer på gården ofta för egna listor. En gemensam journal med varning på djur som har pågående karens är därför säkrare i praktiken.
Vad händer om journalen inte är komplett vid en oanmäld kontroll?
Brister i dokumentationen kan leda till anmärkningar och krav på åtgärd, även när djurskötseln i sig varit korrekt. Det som fäller är sällan okunskap utan eftersläpning, en journal som fylls i samma dag är alltid kontrollklar.
Prova Gårdsloggen gratis i 14 dagar, inget kreditkort, ingen bindningstid.
Ladda ner journalchecklistan
Vad som bör antecknas vid varje behandling och hur du håller karenstiderna spårbara.
Vi spammar inte. Avsluta när du vill.
Var den här artikeln till hjälp?
Din feedback hjälper oss skriva bättre innehåll
Missa inte nya regler och guider
Få regeluppdateringar, praktiska tips och nya guider direkt i din inkorg. Max ett mejl i månaden.
Ingen spam. Avsluta när du vill.